Jag skriver till min farmor, mormor och morfar i Sverige och till farfar i himlen. Och till mina föräldrars syskon. Och till andra som vill se och läsa.

Monday, January 01, 2007

Min jul i bilder

Det var jordbävning i Taiwan härförleden och sedan dess har blogguppdateringen trasslat. Nu verkar allt dock funka igen, så här kommer en utförlig redogörelse för mina göranden och låtanden under julhelgen.

Det började med att faster Kia och farbror Niklas och deras respektive (Fredrik och Emely, fast hon kom först senare) kom på besök. De var kloka nog att ta tillvara mina insatta shoppingtips så när vi for ned till Bohol för en sandvit jul så var alla försedda med vettiga flipfloppar och shyssta badshorts.
Vi bodde på Alona Beach på Panglao Island. Det var säkert fint, men i ärlighetens namn tyckte jag att dagarna var för varma och för soliga. Tänk er själva att i 38 graders värme ligga fastsnörd mot någon annans svettiga kropp. Lägg till det tjock isolering över ryggpartiet och en vanvettigt varm mössa på huvudet! Ni hajar varför jag föredrog att träna ryggövningar inne på hotellrummet istället, eller hur?Fast det är klart, det var rätt kul att bada i poolen. Och lagom varmt, 32 grader. Mamma badade med mig och farmor såg till att det hela skedde i skuggan av det röda paraplyet. När jag tänker närmare på saken var jag alltid i den där rödaktiga skuggan. Här med pappa utanför hotellets restaurang. I vilket fall som helst var det skönare att vara ute tidigt på morgonen, så jag såg till att väcka mamma och pappa i ottan.Se, så svalt och behagligt det ser ut!Även seneftermiddag, efter att solen gått ner, var ok.Mycket större frihet att ge sig ut på egen upptäcksfärd då. Som här - jag undersöker bardisken på egen hand och pappa bara finns sådär lite i bakgrunden.Kanske är det för att jag kallas gullegris som jag fick agera julskinka den 24 december. Mamma lät sig väl smaka.
Men det var väl inte mer än rättvist, för jag låter mig väl smaka av henne allt som oftast.
Om ni tittar riktigt noga ser ni att det inte är solsken jag har i blick här, utan palmer.
Vi hittade snabbt en favvisrestaurang. De vuxna gillade den för matens skull, och för att det var fint där. Jag gillade den för att servitörerna varje kväll dukade med eget bord till mig att ligga på. Det är service det!
Och jag håller med. Utsikten var fin. Nej, det här fotot är inte arrangerat och inte fotoshoppat. Det såg faktiskt ut såhär i skymningen.
Morgonljuset var lite mer oförsonligt (mot mamma - själv är jag en skönhet i alla ljussättningar).
Sedan var det dags att resa hem igen. Rätt skönt efter fem dagar. Och kul också, för underhållningen på flygplatsen i Tagbilaran var verkligen strålande! (Ni ser de solglasögonförsedda tomtetrubadurerna i bakgrunden.)

0 Comments:

Post a Comment

<< Home